ALLA BARNKAMMARBÖCKER

Den sjungande Barnkammarboken

Den randiga Barnkammarboken

Pixibox: Barnkammarboken

Lilla BKB: Sånger för hela kroppen, inkl. DVD

Lilla Barnkammarboken - Grodor, prinsar och prinsessor

Lilla BKB: Grodor, prinsar & prinsessor

Lilla Barnkammarboken: Julsånger

Lilla Barnkammarboken: Julsånger

Min egen barnkammarbok

Den rosa Barnkammarboken

Den gyllene Barnkammarboken

Den silvriga Barnkammarboken

Den svarta Barnkammarboken

Den röda Barnkammarboken

Den gula Barnkammarboken

Den gröna Barnkammarboken

Den blå Barnkammarboken

Den vita Barnkammarboken

Lilla Barnkammarboken: Sju små sagor

Lilla Barnkammarboken: Rim och ramsor

Lilla Barnkammarboken: Godnattvisor

Den skimrande Barnkammarboken

Möt några av de fantastiska bokskaparna!

Barnkammarbokens identitet bygger mycket på kvalitetshistorier ackompanjerade av fantastiska illustrationer. Läs mer

Maj Fagerberg - illustratör

– "Om texten väcker mina känslor kommer bilderna ofta av sig själv."

Maj Fagerberg är illustratör och har varit med och bidragit med sina bilder i Den vita barnkammarboken, Den silvriga barnkammarboken, Lilla barnkammarboken Godnattvisor och nu senast i Den skimrande barnkammarboken.

Är det skillnad att göra ett illustratörsuppdrag i en antologi jämfört med en bilderbok?
Ja, i en antologi så berättar vi med en eller ett par bilder. Det är både svårare och lättare. Svårare, för det tar tid att närma sig en ny figur, att komma innanför dennes hud och bli hemvand i dennes miljö, på bara ett par bilder. Lättare, för att det ändå går fortare än att, under flera månader kanske, med liv o lust leva med allt som sker i en hel bok.
Och att variera färger och kompositioner och ändå behålla samma känsla för miljö och figurer. Så man inte plötsligt tror sig hamnat i en helt annan bok på näst sista uppslaget.

Vad är roligast/bäst med att få vara med i en antologi?
Det är nästan som att ha fått arbetskamrater även om man inte träffar dem. Men våra bildvärldar träffas.

Hur tänker du när du ska illustrera någons annans text?
Det har jag väldigt svårt att svara på. Det närmaste jag kommer är att helst inte tänka utan bara känna. För om jag tänker mycket då passar nog inte berättelsen eller visan mig. Om texten väcker mina känslor kommer bilderna ofta av sig själv. Men det är klart att känsloinstrumentet sen får ta lite hjälp av den lite trubbigare tanken, åtminstone för mig. Och ibland kan också plötsligt, efter ett par dagars tänkande, ändå en bild fara upp i skallen som låter sig göras.

Vilken bild är du mest nöjd med i dessa böcker? Eller vilken bild var mest rolig att göra?
”Bamsefar” var kul, jag visste precis att djuren befann sig i Vålådalens natur. ”Tomten som hade snuva” han fick sitta på en litet karikerad blåtåteltuva i vinterdräkt. Och mullvaden är en mysig figur. (ur Den skimrande barnkammarboken) Tomten i, ”Nu så är det jul igen”, (ur den kommande Lilla barnkammarboken: Julsånger) och jag blev lite ovänner ett tag på hur han hade inrett sin stuga. Men till slut fattade jag hur han ville ha det. Mest gällde det färgerna.

Har du något drömuppdrag? Eller drömförfattare? Eller drömtema? Som du längtar efter att få göra.
Kanske att jag just nu håller på med ett sådant arbete. Det ska bli en stor bok om växter, fakta och fantasi och den gör jag tillsammans med Stefan Casta. Jag tycker om det sätt som han berättar.